ionen kan komma att likställas med testamente. Gåvan kan således komma att bliföremål för laglottsjämkning, om det inte föreligger särskilda skäl emot en sådanordning.11 Har gåva givits på dödsbädden eller under givarens sista sjukdomstid eller hargåvogivaren annars förfogat över sin egendom på sådant sätt att syftet varit att ordna medsuccessionen kan gåvans värde eventuellt komma att läggas till grund förlaglottsberäkningen. Det går således att identifiera två typfall av dispositioner som kankomma att aktualisera en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet: antingen 1) väntargivaren döden inom kort, alternativt 2) skänker givaren gåvan under sådanaomständigheter eller på sådana villkor att givaren på ett eller annat sätt kan förväntasbehålla nyttan av gåvan intill sin död.12 Gemensamt för typfallen kan sägas vara attgåvorna inte förväntas innebära någon reell ekonomisk uppoffring av betydelse förgivaren.13Enligt NJA 1973 s. 687 krävs ingen konkret avsikt om att gåvan ska vara given medsyfte att kringgå laglottsreglerna; det räcker med att gåvan per se resulterar i ettkringgående av laglottsskyddet.14 Däremot har Högsta domstolen (HD) i ett relativt färsktavgörande, NJA 2022 s. 277, fastslagit att om en sådan konkret avsikt hos givaren kanfastställas innebär också detta att �B 7:4 efter en prövning kan bli tillämplig pådispositionen även om gåvan fått reella konsekvenser för givaren.15För att �B 7:4 ska kunna föranleda återbäringsskyldighet för en gåvomottagare får detinte föreligga särskilda skäl emot att en gåva som i övrigt bedöms ha utgjort en10Jfr Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 under rubriken I) Gåva eller annanbenefik disposition.11 Se �B 7:4 st. 1, jfr �B 7:3.12 Se NJA II 1928 s. 70 och 445 f. Jfr NJA 2022 s. 277 p. 17.13 Se NJA 2022 s. 277 p. 17.14 Jfr även Brattström Singer, Rätt Arv, s. 117 och Lind Walin,

at kan antas ha varit gåvogivarensavsikt.21 Vad som emellertid bör anmärkas är att oavsett om en gåva given till enbröstarvinge ska avräknas såsom arvsförskott behöver bröstarvingen inte återbära någotäven om gåvans värde skulle kunna komma att inkräkta på övriga bröstarvingars rätt tilllaglott. Här skiljer sig således �B 6:1 och �B 7:4 eftersom en tillämpning av detförstärkta laglottsskyddet i �B 7:4 öppnar upp för återbäringsskyldighet för mottagarenav gåvan. Skulle emellertid rekvisiten i �B 7:4 vara för handen finns inga hinder för enbröstarvinge att rikta anspråk enligt bestämmelsen mot annan en bröstarvinge, tvärtom16 Se Muhieddine, JP 2019, s. 361.17 Se Walin, Kommentar till �rvdabalken Del I (117 kap.) Arv och testamente, uppl. 5:2, NorstedtsJuridik AB, Västra Frölunda 2005, s. 186 f.Särskilda skäl ansågs exempelvis helt eller delvis föreligga i förevarande avgöranden: NJA 1942 s.609, NJA 1954 s. 517 och NJA 1973 s. 687.19 Se Brattström Singer, Rätt arv, s. 181.20 Se härom �B 6:1 och �B 7:2.21 Se Brattström Singer, Rätt arv, s. 182.1818torde det inte höra till ovanligheterna.22 Om �B 7:4 skulle medföra återbäringsskyldighetför en bröstarvinge som fått en dödsfallsgåva i arvsförskott aktualiseras dock även �B7:2, vilket innebär att bröstarvingen först har att avräkna sitt arvsförskott mot sin egnalaglott innan återbäringsvärdet för den klagande bröstarvinges laglott beräknas.Förevarande omständighet torde minska behovet av återbäring av dödsfallsgåvor mellanbröstarvingar.Gåvobegreppet i �B 7:4 har kommit att tolkas lika extensivt som begreppet tolkas viden tillämpning av reglerna om arvsförskott, vilket innebär att den disposition som kankomma att föranleda en tillämpning av bestämmelsen inte nödvändigtvis uppträder iformen av en ren gåva.23 Det kan således handla om olika former av dispositioner somden avlidne kan ha vidtagit

örskott på arv kan det förstärkta laglottsskyddet äventillämpas på benefika dispositioner som företagits mot tredje man.25 Det finns såledesingen lagstadgad begränsning kring vilka som kan påverkas av en återbäringstalan enligt�B 7:4. Förevarande omständighet medför att bestämmelsen kan träffa en relativtomfattande krets av gåvotagare oberoende om mottagaren varit i ond eller god trobeträffande gåvogivarens antagna avsikt med dispositionen.26Vid en framgångsrik återbäringstalan enligt �B 7:4 ska vad som gäller för testamentei enlighet med �B 7:2 och �B 7:3 även gälla för den vidtagna dödsfallsdispositionen. Föratt bröstarvingarnas laglottsandelar ska kunna fastställas ska således gåvans värde vidtidpunkten för arvsskiftet räknas samman med kvarlåtenskapen.27 Hur mycket avdispositionen som sedan bör återbäras är en fråga jag kommer att återkomma till längrefram i framställningen.2223Se härom exempelvis NJA 2022 s. 277, NJA 1973 s. 687 och NJA 1954 s. 517.Jfr Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 under rubriken I) Gåva eller annanbenefik disposition.24 Jfr bl.a. NJA 1939 s. 171, NJA 1934 s. 462, NJA 1945 s. 81, NJA 1985 s. 414, m. fl.25 Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 under rubriken I) Gåva eller annan benefikdisposition.26 Se Walin, �rvdabalken Del I, s. 186, Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 underrubriken 2) Gåva för dödsfalls skull (ad mortis causa), Walin, SvJT 1972, s. 132.27 Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till 7:4 under rubriken 4) Laglottsberäkningen.19För att aktualisera en tillämpning av �B 7:4 behöver en bröstarvinge som vill görabestämmelsen gällande mot en gåvotagare väcka talan härom inom ett år från atthuvudbouppteckningen efter den avlidne avslutats.28 Just denna del kommer att behandlasmer ingående nedan i kapitel tre och lämnas således därhän tills vidare.2.2 Innan döden står f

: Folkbokföring: När en anhörig dör: Bouppteckning,https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html, hämtad 2023-04-15.Skatteverket, Rättslig vägledning Bouppteckning: Bouppteckningens innehåll: Vem fårföreträda dödsbodelägare och efterarvingar, utgåva 2023.4,https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2023.4/378355.html,hämtad 2023-04-15.Svenska Akademien, Ordbok över svenska språket, återbära, tryckår 2021,https://svenska.se/saob/id�0211-0087.3OqCM�211107985,hämtad 2023-04-15.Walin, G., Ett par arvsrättsliga spörsmål, SvJT 1972 s. 125138.Walin, G., Kommentar till �rvdabalken Del I (117 kap.) Arv och testamente, uppl.5:2, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2005.Muntlig källaPaula Viberg, Skatteverket.78RättsfallsregisterNytt juridiskt arkivNJA 1913 s. 528NJA 1932 s. 60NJA 1934 s. 462NJA 1939 s. 171NJA 1942 s. 609NJA 1945 s. 81NJA 1954 s. 517NJA 1973 s. 687NJA 1980 s. 305NJA 1985 s. 414NJA 1993 s. 594NJA 1998 s. 356NJA 2005 s. 295NJA 2009 s. 717NJA 2013 s. 736NJA 2014 s. 99679NJA 2018 s. 341NJA 2018 s. 405NJA 2021 s. 193NJA 2021 s. 605NJA 2021 s. 1073NJA 2022 s. 277Rättsfall från hovrättRH 2008:4780

van har varit att ordna successionen efter sig.86 Det krävs således inte att syftethar varit att söka kringgå reglerna om laglott.87Bestämmelsen är inom sitt begränsade tillämpningsområde strängare än förskottsreglerna eftersom den är tillämplig även på gåvor till andra än arvingar.88Det förstärkta laglottsskyddet har således gett ett särskilt skydd för särkullbarn.89Om förutsättningarna är uppfyllda ska värdet av gåvan läggas tillbaka till kvarlåtenskapen. Det belopp som gåvan har nedsatts med ska alltså återbäras av gåvotagaren eller om så inte kan ske, ersättas. Laglotten beräknas då som om gåvanaldrig hade getts.90 Värdet av gåvan beräknas vid tidpunkten då återbäring blirSaldeen, s. 116 f.Walin Lind, s .219 f.84 Se NJA 1998 s. 534.85 Försäljning till underpris (NJA 1939 s. 71) och efterskänkande av fordran (NJA 1945 s. 81; NJA1934 s. 462) har bl.a. räknats in i gåvobegreppet.86 Brattström Singer, s. 117 f.87 Se NJA 1973 s. 687 där HD uttalade att syftet med stadgandet är att hindra förfoganden i syfteatt kringgå laglottsreglerna och att även om så ofta får antas vara fallet finns inget sådant krav föratt bestämmelsen ska bli tillämplig.88 Exempelvis vid gåvor mellan makar eller överföring av egendom vid bodelning mellan makar.89 Walin Lind, s. 220.90 Se �B 7:4 1 st. sista meningen.828323aktuellt.91 Bröstarvingen måste dock påkalla jämkning mot gåvotagaren inom ettår annars går talerätten förlorad.92Jämkning av gåva ska däremot inte ske om särskilda skäl föreligger.93 Om särskilda skäl föreligger kan det även motivera en begränsad tillämpning av bestämmelsen. Syftet motiveras med att huvudregeln ibland kan slå för hårt mot gåvotagaren.94 En tillämpning av huvudregeln ska således vara obillig mot gåvotagaren. Ioch med att bestämmelsen är allmänt utformad öppnar den upp för undantag iolika typer av situationer.95I NJA 1954 s. 517 ansågs särs

Av det föregående kan konstateras att det förstärkta laglottsskyddet ger utrymme för att i vissa fall beakta en bröstarvinges beteende mot arvlåtaren. I synnerhet när arvingen på ett eller annat sätt har betett sig illa mot givaren. Det finnsalltså möjlighet att beakta en bröstarvinges beteende mot arvlåtaren inom ramenför det förstärkta laglottsskyddet, men inte i andra sammanhang avseende laglotten. Om särskilda skäl anses föreligga leder gällande rätt enbart till att bröstarvingen får rätt till en värdemässigt mindre laglott. Bröstarvingens rätt till sin laglott kvarstår alltjämt. Det är fråga om likartad situation som emellertid inte beaktas vid förverkande.Saldeen, s. 123.Se �B 7:4 2 st. Talan måste väckas inom ett år från att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades, annars går rätten förlorad. Se även NJA 2018 s. 341.93 Se om ej särskilda skäl äro däremot i �B 7:4 1 st.94 Walin Lind, s. 224 f.95 Se bl.a. NJA 1973 s. 687 där en far överlät aktier i gåva till sin son som till viss del beaktades vidlaglottsberäkningen och NJA 1942 s. 609 där en gåva till arvlåtarens trotjänarinna utgjorde särskildaskäl för att inte jämka gåvan eftersom den ansågs utgöra ersättning för hennes arbete.96 Situationen som uppdagas i rättsfallet måste emellertid anses vara tämligen föråldrad. Domstolendiskuterar att sonen, som tidigare dömts för misshandel, genom sin brottslighet har nedsatt sinasläktingars anseende vilket ansågs vara en grov belastning för hans utpekade mor, som inte villerkänna sitt moderskap till honom.9192242.5.2 Laglottens vara eller icke varaLaglottens vara eller icke vara har varit föremål för översyn ett flertal gångeroch även för intensiva diskussioner i doktrinen.97 Förslagen har dock inte lett tillavskaffande och laglotten kvarstår alltjämt som gällande rätt.Laglotten har kritiserats för att vara ett föråldrat system som inte

18/19:77 Torsdagen den 11 aprilUtländskt offentligt tryckPropositionerHE 37/1948 vp Hallituksen esitys laeiksi perintökaaren 17 luvun, oikeudenkäymiskaaren 10 luvun 2 :n ja konkurssisäännön 46 :n muuttamisesta sekä maakaaren 2 ja 3 luvunsekä 8 luvun 3 :n kumoamisesta (Finland)Utkast til lov om arv, instilling fra komiteen til å utrede sp�rgsmålet om revisjon av arveog uskiftelovgivningne, 1962 (Norge)HE 6/1964 vp Hallituksen esitys n:o 6 perintölainsäädännö uudistamisesta (Finland)Odelstingsproposisjon 1968-69 nr.36 Om lov om arv m.v (Norge)Forslag til arvelov L 100 (2006-2007) (Danmark)Prop. 107 L (2017-2018) Lov om arv og d�dsboskifte (arveloven) (Norge)Norges offentlige utredningerNOU 2007:16 Ny skiftelovgivningNOU 2014:1 Ny arvelovBetänkandeBet�nkning om arvelovgivningen nr.291/1961 (Danmark)RättspraxisHögsta domstolenNJA 1934 s. 462NJA 1939 s. 71NJA 1942 s. 609NJA 1945 s. 81NJA 1954 s. 517NJA 1961 s. 105NJA 1963 s. 345NJA 1973 s. 68766NJA 1985 s. 414NJA 1995 s. 303NJA 1998 s. 534NJA 2018 s. 341HovrätternaGöta hovrätt dom, 2015-04-28 i mål nr B38015Svea hovrätt dom, 2018-02-27 i mål nr B 803217Utländsk rättspraxisNorgeRetstidendeNRt 1974 s. 362NRt 1977 s. 182NRt. 1977 s. 462NRt 1982 s. 1256NRt 1988 s. 599NRt. 1989 s. 999NRt. 1989 s. 1330NRt. 2005 s. 1634Rettens gangRG 1985 s.981DanmarkTidsskrift for Familie- og ArverettT:FA 1998.269 �Ugeskrift for Retsv�senU 1981.615 �U 1983.439 VU 1990.591 HU 1993.193 VU 2005.1545 HU 2006.3192 �U 2015.1118 �Vestre Landsrets TidendeVLT 1949.11FinlandKorkein oikeus (Högsta domstolen)67HD 1987:131HD 1994:120Helsingin hovioikeusHelsingin HO 29.5.1985 S 83/1252Helsingin HO 10.2.1986 S 83/1191Vasaan hovioikeusVaasan HO 27.9.2000 S 00/24/7LitteraturAgell, Anders Jänterä-Jareborg, Maarit, (red.), De lege, familjerättsliga studier, vänbok till�ke Saldeen, Iustus Förlag, Uppsala, 2003Agell, Anders, Tes